Titel: MÄngfald pÄ företag - nödvÀndigt ont eller en förutsÀttning för lönsamhet. Författare: Poopak, Afshari, Nina, Kohi och Farnoosh, Valliallahi Handledare: Lars Nordgren och Johan Hultman Problemformulering: Vi har identifierat ett existerande forsknings- och kunskapsgap gÀllande sambandet mellan mÄngfald i personalsammansÀttningen pÄ företag och ekonomisk lönsamhet. Idag antar och pÄstÄr man inom den akademiska vÀrlden att sambandet Àr positivt, men man har inte belyst eller undersökt det ekonomiska utfallet tillrÀckligt mycket. SÄledes saknas tillrÀckligt empiriskt stöd som kan rÀttfÀrdiga antagelserna. Vi har dÀrför i denna studie haft som ambition att försöka bidra till att med hjÀlp av litteratur- och empiristudier fylla detta gap. Denna kunskap Àr sÀrskilt viktigt och intressant för vinstdrivande företag, dÄ dessa alltmer befinner sig i en mer och mer globaliserad och multikulturell omvÀrldsmiljö som de Àr beroende av. Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att öka kunskapen om hur mÄngfald i företagets humankapital pÄverkar företag utifrÄn ett ekonomiskt perspektiv.

Titel: MÄngfald pÄ företag - nödvÀndigt ont eller en förutsÀttning för lönsamhet. Författare: Poopak, Afshari, Nina, Kohi och Farnoosh, Valliallahi Handledare: Lars Nordgren och Johan Hultman Problemformulering: Vi har identifierat ett existerande forsknings- och kunskapsgap gÀllande sambandet mellan mÄngfald i personalsammansÀttningen pÄ företag och ekonomisk lönsamhet. Idag antar och pÄstÄr man inom den akademiska vÀrlden att sambandet Àr positivt, men man har inte belyst eller undersökt det ekonomiska utfallet tillrÀckligt mycket. SÄledes saknas tillrÀckligt empiriskt stöd som kan rÀttfÀrdiga antagelserna. Vi har dÀrför i denna studie haft som ambition att försöka bidra till att med hjÀlp av litteratur- och empiristudier fylla detta gap.

.

Catella Swedish Open grundades 1948 och firar i Är 60 Ärs jubileum. Sedan slutet av 1990-talet har en ökning av sponsorer och sponsorintÀkter vÀxt i takt med den massmediala uppmÀrksamheten. De faktorer som pÄverkar ett företags val av sponsringobjekt i detta specifika fall Àr anvÀndningen av eventet som relationsvÄrd till sponsringsföretagens kunder. Image överföring Àr Àven det en pÄverkande faktor. I uppsatsen har Àven Catella Swedish Open konkurrensfördelar analyserats. .

Syftet med denna studie ?r att belysa om ett samband p? kort sikt finns mellan l?nsamhet och investeringsniv? i det privata n?ringslivet. ?tta industrigrenar med f?rmodat h?ga investeringsbehov har valts ut f?r huvudstudien och inkluderar stora nationer inom den Europeiska Unionen. ?tta andra industrigrenar har valts ut f?r en k?nslighetsanalys.

Vi har funnit att mångfalden påverkar innovationen positivt, och den är en del av större koncept som vi kallar för den innovativa företagskulturen. För att företag ska lyckas med att vara innovativt måste ledningen implementera en innovativ företagskultur. Den innovativa företagskulturen har stor påverkan på innovationen och vi har funnit att i Sony-Ericssons fall består den av mångfald, rekrytering, lärandet, belönings och incitamentsystemet, nätverket och den coachande ledarstilen..

Diskussioner kring kulturell ma?ngfald har la?nge varit och a?r fortfarande ho?gaktuellt i arbetsmarknadspolitik och organisationer. Da? majoriteten av tidigare forskning har fokuserat pa? de organisatoriska utfall som kulturellt ma?ngfaldiga ledningsgrupper genererat i, motiverades en studie som underso?ker arbetsprocessen. Trots ett allt sto?rre uttalat intresse fo?r ma?ngfald i fo?retagsledningar finns fortfarande brister i praktiken, och tidigare forskning har lyft fram ba?de fo?r- och nackdelar med kulturell ma?ngfald i arbetsgrupper.

I vÄr studie har vi kommit fram till att det inte finns nÄgon entydigt och klart svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. VÄrt exempelföretag Previa visar och mÀter att kundens investering ger effekt genom ett unikt kommunikationsverktyg som heter HÀlsoeffekten. Verktyget fungerar sÄ att företagets alla siffror förs in i ett system som ger en överblick av företaget. Previa kan sÀllan garantera att den önskade effekten av investeringen verkligen uppstÄr, det vill sÀga att den kommer företaget till del. Det föreligger vidare ett problem att kunna bevisa att förebyggande insatser kommer att ge effekt, eftersom det ibland inte kan pÄvisas att problem i framtiden kommer att uppstÄ och dÄ inte heller ÄtgÀrdas.

Syftet med denna uppsats Àr att titta pÄ och jÀmföra hur Sverigedemokraterna och Feministiskt Initiativ konstruerar och talar om kultur och gemenskaper i politisk kommunikation. Intresset i studien Àr ocksÄ att se huruvida man kan koppla dessa konstruktioner till reaktioner pÄ globaliseringsprocessen. Materialet till denna studie grundar sig i politiska texter om kultur funna pÄ respektive partis hemsida. Analysen utgÄr frÄn ett diskursteoretiskt perspektiv och anvÀnder diskursanalytiska verktyg för att titta pÄ konstruktioner av ?vi och dom? i texterna.

Vilken roll har den kulturella globaliseringen pÄ visuell design i tidningsbranschen? Medier Àr i konstant rörelse och vÀrlden har blivit ett öppet kulturellt utrymme dÀr olika kulturer kan förmedlas via medier. Företag globaliserar sin verksamhet vilket gör att kulturella produkter som Coca-Cola och Nike Àr vÀlkÀnda runt om i vÀrlden. Samtidigt diskuteras de konsekvenser som globaliseringen av kulturella produkter kan ha pÄ vÀrlden och om detta leder till homogenisering eller hybridisering av kultur.Kvinnomagasinet Cosmopolitan Àr ett globalt varumÀrke som existerar i över 100 lÀnder. Den frÄga som uppstÄr Àr om en stark kulturell produkt som Cosmopolitan har satt en standard för andra kvinnomagasins estetiska uttryck i andra lÀnder.

SammanfattningI dagens krympande vÀrld sÄ tvingas allt fler företag ut pÄ den internationella marknaden. Detta kan vara problematiskt för mÄnga smÄ och medelstora företag dÄ de saknar de resurser de behöver för att skaffa sig information om de nya marknaderna och deras kultur. Kulturen kan vara det som gör att företagen misslyckas, den kan Àven vara skÀlet till att de inte ens vÄgar försöka. Hofstedes modell om nationalkultur anvÀnds som huvudteori i denna studie, men Àven fler teorier har studerats och jÀmförts med det empiriska materialet. De omrÄden som studeras i huvudsak Àr kultur och globalisering och i uppsatsen dras paralleller mellan dessa tvÄ.   Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vilka problem smÄ och medelstora företag ser med kultur vid internationalisering samt hur dessa problem kan lösas.

Denna uppsats Àr slutprodukten av vÄr fallstudie av Barcelona. Studien innehÄller upplevelser, observationer, intervjuer och framförallt intressanta möten och spontana diskussioner med representanter för turistnÀringen, andra turister, samt lokalbefolkning. Barcelona Àr speciell pÄ det sÀtt att staden har en rik kultur som Àr en förutsÀttning för dess turismnÀring och kan dÀrmed beskrivas som en kulturdestination. Genom att beskriva de viktigaste kulturella attributen för Barcelona vill vi reda ut begreppet kulturturism som Àr ett mÄngfacetterat begrepp. Det Àr kring detta resonemang vi har utvecklat vÄr huvudfrÄga.

Mo?ten som forum fo?r att tra?ffas, sprida information eller lo?sa problem har alltid funnits och det a?r en fo?reteelse som finns pa? alla arbetsplatser idag. Da?rfo?r a?r det ocksa? vanligt att alla har en a?sikt om just mo?ten och hur de fungerar pa? deras arbetsplats. Enligt tidigare studier a?r upplevelsen av effektivitet under mo?ten viktigt fo?r positiva jobbattityder och just attityder och emotionella upplevelser av ett mo?te pa?verkar deltagande och da?rmed hur mo?tets ma?l uppna?s.

Vilken finansieringsstrategi fo?retag bo?r anva?nda sig av fo?r att uppna? sa? ho?g lo?nsamhet som mo?jligt, har varit a?mne fo?r intensiv forskning alltsedan Modigliani & Millers identifierade samband mellan skuldsa?ttningsgrad och lo?nsamhet 1958. Da? europeiska banker a?r a?lagda med regleringar sta?r de info?r en problematisk situation da?r de beho?ver skapa ho?gre avkastning fo?r investerare, och samtidigt leva upp till de riskbegra?nsningar regelverken fo?reskriver. De ledande teorierna inom omra?det sta?r i konflikt med varandra da?r ba?de finansiering genom skulder respektive eget kapital fo?respra?kas fo?r att uppna? optimal kapitalstruktur.